| Dan Svanell
besökte Kaggedagen |
Lördagen den 20 mars var det öppet hus på Kaggeholms
folkhögskola. En dag som äger rum varje år och som
är till för allmänheten, så att de som är
intresserade av att börja studera på skolan kan få
en inblick i hur den fungerar. Varje år bjuds också en
gäst in som föreläser. I år kom Dan Svanell som
under tre och ett halvt år arbetade som Anna Lindhs pressekreterare. |
Dan Svanell kom in i politiken via journalistiken som han började
med på tidningen Dagen. Han har en frikyrklig bakgrund och tron
är någonting som har funnits med under hela uppväxten,
inte minst genom att hans pappa var pingstpastor. Dan säger att
han har haft stor nytta av tron både privat och politiskt
Vid sidan av politiken ägnar han mycket tid åt sina tre
barn, åt kyrkan, men också åt fotbollen. Han har
i många år varit aktiv inom Djurgårdens styrelse.
Dan har aldrig velat ha en ledande roll, utan har trivts bra med att
finnas ett halvt steg bakom och fungera som rådgivare.
Stor
saknad
Han var den person som alltid fanns vid Anna Lindhs sida. Han var
hennes pressekreterare, rådgivare och även hennes vän.
Under drygt tre år arbetade de tillsammans och reste utomlands
cirka två dagar per vecka. När hon mördades var det
han som fick informera media, och på så sätt gå
in i en yrkesroll, samtidigt som han själv behövde tid för
att sörja.
|
| Dan
Svanell fängslade med sin berättelse. |
| FOTO:
K. Carlsson |
|
– Ja, det var en overklig känsla när jag fick reda
på vad som hade hänt. Samtidigt infann sig något
slags adrenalin och jag var ganska rationell och gick in i en yrkesroll,
där min uppgift var att främst ge information till media,
säger Dan.
Han berättar om tiden efter mordet, hur svårt det var att
förstå, hur han nog inte ville förstå, men också
om den oerhörda saknaden. |
Tron
gav styrka
– Ja, det var en jobbig tid. Jag tog ledigt fram till november
och fick då tid att sörja. Jag fick min tro och styrka
genom Gud och kyrkan, och jag bad även mycket för mig själv.
Utan vännerna i kyrkan, och det fantastiska stöd som de
gav, hade jag inte klarat det, berättar han.
Dan tycker att han har lärt sig mycket av det han har gått
igenom. Förr tyckte han att han kunde vara lite dömande
mot andra människor som hade andra åsikter och värderingar,
medan han idag känner en större öppenhet.
– Jag har även lärt mig att utnyttja det som livet
ger för stunden, att ta en dag i taget. Jag kan inte säga
att jag är besviken på Gud eller livet, för det är
ett så starkt uttryck. Men jag kan fråga mig varför
två små pojkar förlorade sin mamma, varför vi
förlorade en vän, och varför Sverige förlorade
en sådan förebild. |
Andra
dimensioner
Dan tycker att livet så sakteliga börjar återkomma,
för det måste det. Han berättar att han ville ge upp
många gånger och att han flera gånger efter mordet
undrat vad det är han håller på med.
– Om jag skulle ge upp skulle våldet segra. Anna stod
för så mycket, och det måste få leva vidare.
Det hon brann för är så betydande för så
många människor, säger han.
Han tror att händelsen har lett till ett annat tänkande
i regeringen. Allting har fått lite andra dimensioner. Att livet
är skört. Dan tycker även att det finns en större
ödmjukhet samt en större försiktighet hos politikerna,
mycket på grund av den miljön mordet skedde i. |
Vill ha öppenhet
– Det är tufft att vara politiker. Man måste ha god
insikt, vara en vanlig människa, kunna ta obekväma beslut,
tala till vanliga människor, ha ett stort hjärta, ha ”stora
öron”, men också en stor handlingskraft.
När han får frågan vad han har för drömmar,
svarar han att han så klart vill ha en bättre värld
för alla. Han är rädd och orolig för den ökande
främlingsfientligheten och tycker att vi borde vara mer öppna. |
Karin
Carlsson
karin.carlsson@kaggeholm.nu |
|
|