Påsk – mer än ägg och godis

Påsken har blivit ägg– och godisfrosseriets högtid. Men varför firar vi egentligen påsk? Och varför heter det skärtorsdag? E-nytt hjälper dig att reda ut begreppen.

Slår du upp ordet påsk i en ordbok kommer du finna att det är en kristen vårhögtid som firas till minne av Jesu korsfästelse och uppståndelse. Påskfirandet hos de kristna har sitt ursprung i den judiska påsken eftersom Jesus dog och och uppstod i samband med judarnas högtid. Till att börja med firades inte påsken en gång om året, utan varje söndag. Det var en sorts påskdag för att påminna om Jesus seger över döden. Det var runt 300-talet som vi firade påsk med en större fest en gång om året.

Inleds med palmsöndagen
Påskveckan inleds med palmsöndagen vilken firas till minne av Jesu intåg i Jerusalem. I bibeln står det att folkskarorna la palmkvistar på marken när Jesus kom ridande och därav namnet ”palmsöndagen”. I den katolska kyrkan bar processionen palmblad som de lät vigas. Men eftersom det inte finns palmblad i Sverige använde man sig av sälg– eller videkvistar, vilken är en tradition som fortfarande lever kvar i dag.

Skärtorsdagen – häxornas blåkullafärder
Skärtorsdagen inleder påskens tre heliga dagar. Namnet har dock ingenting med färgen skär att göra, inte heller med verbet skära. Det skära som gett torsdagen sitt namn är nämligen ett gammalt svenskt ord som betyder rena. Det var då som Jesus tvättade lärjungarnas fötter.

I svensk tradition har skärtorsdagen varit tidpunkten för häxornas blåkullafärder. För att kvastar inte skulle användas av häxorna brukade man gömma undan dem. För att skydda sina kreatur målade man kors på lagårdsdörrarna. I samma syfte tändes påskeldar och man sköt gevärskott i luften (därav påsksmällare) för att inte locka till sig flygande häxor

Långfredagen - sorgens dag
Långfredagen var den dagen då Jesus korsfästes. För Jesus var det en lång och lidelsefull dag.
Långfredagen blev en helgdag i Sverige på 1600-talet. Den här dagen ville man påminna sig om Kristi lidande och fastade därför mer än vanligt. En del fastade på endast vatten och bröd. Andra drack inte ens, för att de skulle törsta som Jesus på korset. Förutom att fasta fanns det folk som visade sitt lidande med Jesus genom att gå med ärtor eller stenar i skorna.

Långfredagen skulle också vara en sorgens dag då man gick svartklädd och var stillsam och allvarlig hela dagen. Barnen fick inte springa runt och leka. Offentliga nöjen som biografer, teatrar och danstillställningar var enligt lag förbjudna. Ett förbud som upphävdes först 1973.

Påskafton en kväll med eldar
Förr invigdes påskafton med att man tände påskljus i kyrkan. Den har en motsvarighet i den folkliga seden att tända påskeldar. Eldarna skulle skrämma bort påskkäringarna enligt en tradition som efter soluppgången inte hade någon makt sades det.

Förr var det en tävlan om vem som kunde komma upp tidigast under påskaftonen. Sist upp ur sängen den här dagen kallades för "stumpen".

På påskdagen uppstod Jesus
Påskens två viktigaste dagar är långfredagen och påskdagen. Men det är inte mest för att Jesus korsfästes som vi i dag firar påsk, utan för att han uppstod. Det är de kristnas första och största fest.
En gammal tradition var att man gick ut tidigt på påskdagsmorgonen för att se solen dansa. Det trodde man att den gjorde av glädje för att Kristus uppstått.

Annandag påsk – ungdomarnas afton
På annandagen var det ungdomarnas tur att ställa till med fest. Alla drängar och pigor i byn samlades och hade något som kallades påskastua. Vanligtvis var det drängarna som uppvaktade pigorna men nu var det pigornas tur att bjuda igen. Man åt påskmat och dansade.
Barnen hade också egna små fester. Under påskhelgen klädde de ut sig och gick runt och tiggde i gårdarna, och allt de fick ihop använde de till sitt lilla påskkalas.

Alla gamla påsktraditioner lever inte kvar i dag. Nuförtiden är det inte många som går med stenar i skorna för att dela Jesus plågor. Påskgodis och äggmålning har istället fått större utrymme under högtiden.

Johanna von Wowern
Johanna.vonWowern@kaggeholm.nu