Ekerö kommun bryter trenden
På Ekerö har tre av fyra rektorer ledarutbildning. Här är fortbildningen ett pågående moment i verksamheten. Detta står i motsats till den undersökning som gjorts av Myndigheten för skolutveckling. Den visar att var fjärde rektor saknar utbildning. 27 procent av skolledarna har inte deltagit i kommunens rekryterings- eller introduktionsutbildning, den statliga rektorsutbildningen eller någon annan ledarutbildning. Av dem som deltagit i introduktionerna så är det endast 18 procent som fått undervisning i skoljuridik.

Ekerös skolchef, Göran Hedström, känner inte riktigt igen sig i den bild som målas upp.

– Just nu går två av våra rektorer den statliga rektorsutbildningen (RUT) och ytterligare två är på gång in till hösten, säger Göran Hedström.

Han har själv arbetat som rektor under många år och gick den statliga utbildningen för tio år sedan. Hedström anser att det är kommunens ansvar att se till att rektorerna har tillgång till lagar och förordningar samt att de får utbildning inom personalfrågor och ledarskap.

– Om det uppstår tveksamheter så frågar man ju, menar han.

Annelie Jeppson, är skolledare på Tappströmsskolan. Hon har varit bitr. rektor sen 1991 och är en av kommunens rektorer som just nu går den statliga utbildningen.

– Utbildningen blir som en bekräftelse på det man gjort genom åren. Man får verktyg att hantera svårigheterna om man möter, säger Annelie Jeppson.

Hon tycker arbetet handlar mer om att bygga relationer och att hantera människor, än om juridik. Det kan dyka upp svåra situationer men hon upplever att hon har en bra stödorganisation att luta sig emot.

– Vissa kniviga frågor måste man söka kunskaperna till när de kommer. Det går inte att förbereda sig på allt. Skolan är en tung organisation där livsviktiga beslut fattas, så i de svårare situationerna vill man hellre ha någon att samtala med. ex skolchefen eller skoljuristen, säger Jeppson.

Att få kontinuerlig fortbildning menar hon är avgörande när det kommer till personalfrågor , men gällande svårare frågor måste stödet finnas.

– Jag känner mig inte ensam och lämnad utan kan få hjälp när jag behöver, säger Annelie Jeppson.

Lillemor Bergkvist arbetar som rektor på Färentuna skola på Färingsö sedan 1999. Hon har arbetat som lärare i 25 år och hamnade i rektorsrollen av en tillfällighet när ordinarie rektorn blev sjukskriven och har blivit kvar med några kortare avbrott. Hon har ingen tidigare ledarutbildning förutom en i pedagogiskt ledarskap, som hon själv bad att få gå. Hon börjar på RUT till hösten 2004. Lillemor tycker att mycket har förändrats de senare åren vad gäller rektorsutbildningen.

– För de som arbetade som skolledare när skolan fortfarande var statligt styrd, var det viktigare med paragrafer, De som verkat länge har en mer gedigen utbildning gällande skollagarna, säger hon.

Hon tror att den nya läroplanen förändrat synen på arbetet. Det är en annan typ av ledarskap nu anser hon.

– Fokus ligger på målstyrning och på att vara ute och coacha mer än tidigare.

Lillemor anser vidare att rektorn är mer en pedagogisk lärare idag, som kan verksamheten. Det arbetssättet tar mer tid men ger mer. Man pratar och lyssnar mer både på lärare och elever. Det en skolledare bäst behöver är en bra backup, en stödfunktion i form av litteratur men även personer att prata med vid behov. Lillemors backup är t.ex. skolchefen, ekonomipersonalen eller de mer erfarna skolledarna i det informella nätverket som finns på Ekerö.

– Man kan inte vara expert på allt men jag har mina starka sidor, och när det är något jag ej behärskar så måste man våga fråga, avslutar Lillemor Bergkvist.

Therese Peterson
therese.peterson@kaggeholm.nu