Tid. Ett enda litet ord som är så betydelsefullt. Vart tar den vägen egentligen? De senaste veckorna har jag ofta haft känslan av att tiden bara rinner iväg och rätt som det är har ännu en vecka gått. Jag förstår verkligen inte hur folk hinner med allt.
Under en normal vecka ska jag hinna med att vara i skolan fem dagar, jobba två-tre dagar samt ha tid över för familj och vänner. Och gud nåde mig om jag ägnar för mycket eller lite tid åt någon eller något. Alla ska ha samma andel.

Vissa dagar är jag verkligen för kloning av människor då det vore oerhört praktiskt med flera upplagor av sig själv. För att inte tala om helgerna. De är verkligen värst. Då när man ska ha tid att umgås med alla man känner, städa, tvätta och tusen andra saker, är man ju så slutkörd att man bara vill sova. Det som är tänkt som vilodagar får motsatt effekt och tiden springer ifrån en som alla andra dagar. Varje söndag kväll undrar jag varför jag inte hunnit med allt jag skulle göra när jag haft en hel helg på mig.

Foto: K.Polhede
Malin reflekterar över tiden